Psykologi - Barndomen spelar in, hela livet
Va skönt det var att vakna upp i lägenheten idag ! Duschade och fixade mig och träffade sedan Becca, Linn och Emma på stan. Vi har gått lite i affärer osv. Jag har köpt mig en allmenacka ;P haha nödvändigt! Börjat med dieten nu. Det känns som om jag inte gjort annat än att äta idag! Och nu ska jag inte äta mer på hela dagen. Haha aja jag klarar detta (; . Detta är bra för mig, jag har bara levt på mackor nu i ett år ! :P Om nån timme ska jag ut en runda med Linn. Senare duscha igen och ikväll kanske vi drar till några :)
Jag sitter och läser en psykologibok. Där står det att allt dina föräldrar säger och gör och hur de reagerar i olika sitvationer påverkar dig och hur du upplever världen och människor runt omkring dig senare i livet!
Om du t.ex har haft en eller två kalla föräldrar som inte velat kramas och du inte har fått visa dina känslor så kommer även du bli sådan i dina relationer till andra människor när du blir vuxen. Så blir det för att du har känt att det är fel att visa känslor, då kommer du bli kall mot dem som försöker komma dig nära osv. Man försöker ofta sätta på sig en fasad om att man hela tiden är glad fast man inombords gråter. Man vill inte lägga sina bekymmer på någon annan eftersom man inte har kunnat prata med sina föräldrar som liten, eller att man har fått finnas där för deprimerad förälder som gör att man själv måste vara förälder till den vuxne. Det kan förvirra ett barn och det gör att barnet blir förvirrat i relationer som vuxen. De människorna som upplever det som barn blir osäkra på sina föräldrar. Det anknyter till att de blir osäkra på andra människor i olika relationer.
Eller om du blivit övergiven, antingen psykiskt eller övergiven på riktigt så kommer du bli rädd att bli övergiven igen, av kompisar eller i ett förhållande. Man kan reagera på olika sätt. Man kan bli svartsjuk och påfrästande, eller klänig och hela tiden i behov av bekräftelse från den personen man antingen är vän med eller som man har ett förhållande med. Eller så blir du "kall" och osäker när någon kommer dig nära. Man söker hela tiden efter någon som kan visa en kärlek men när någon kommer för nära säger det stopp och man blir rädd och förvirrad. Man vet då ofta inte hur man ska bete sig i olika sitvationer. Ett bra exempel på det är att det blir ofta svårt att få ihop sex med känslor. Sex blir en ytlig sak som är lätt att ha men om känslor blir inblandade så blir sex genast en jobbig grej. Dessa personer upplevs ofta som krångliga, krävande och kläniga.
Däremot om du har haft en trygg uppväxt. Där båda föräldrarna har varit närvarande och stöttat dig genom hela barndomen så kommer du bli väldigt trygg i andra relationer. Man får då en inre stabilitet och man vågar uttrycka sina tankar och känslor. Trygga personer känner mindre ångest och oro och de behöver inte söka bekräftelse utan de vet att de duger som de är.
Tänk att barnsdomen spelar så stor roll på hur ditt liv kommer att se ut i framtiden ! Vilken press det är på föräldrar att de uppfostrar sina barn rätt och va viktigt det är ! Om man inte är medveten om detta eller hur man är mot sina barn kan man orsaka att barnet får ett jobbigt mönster som är svårt att bryta i framtiden. Jag tror inte att jag skulle klara av att ta hand om ett barn och ge det den trygghet den behöver. Mest för att jag ska satsa på min karriär så kommer jag inte vara närvarande. Det är en av de andledningar till varför jag inte vill skaffa barn.
Det är med psykologi är så otroligt intressant. Nu förstå jag väldigt mycket om varför jag gör som jag gör i vissa sitvationer. Inte bara det här utan massa annat som jag läst om.
Kommentarer
Trackback